Om initiativet Flera Sidor

De senaste decennierna har demokratin i världen varit på kraftig tillbakagång. Idag lever nära hälften världens befolkning i länder som saknar fria och rättvisa val. När auktoritära krafter tar över är det i regel de fria medierna angrips först.

År 2014 bedömdes 25 länder ha en "bra" pressfrihetssituation, tio år senare hade det minskat till bara 8 länder – som tillsammans motsvarar mindre än 1 % av världens befolkning. Även Sverige tappar placeringar på pressfrihetsindexet – dels beroende på ny lagstiftning som urholkar öppenheten och transparensen i samhället, dels beroende på ökade hot mot journalister.

Och vi vet att journalistik gör skillnad. Det kan förstås handla om historiska avslöjanden som IB-affären eller Swedbanks medverkan till pengatvätt i Baltikum – men journalistiken gör skillnad dagligen, runt om i hela landet. Allt från grävande journalistik om oegentligheter hos kommunen till rapportering som leder till att ett övergångsställe blir mindre farligt för barn på väg till skolan.

I stort och smått är journalistiken en grundpelare för demokratin i ett samhälle. De redaktionella medierna har utgivare som har juridiskt ansvar för innehållet, och det som publiceras har genomgått en redaktionell process. De ger oss flera sidor av verkligheten och därigenom får vi inte bara bredare kunskap och information, det skapar också sammanhållning, förståelse och tolerans i vårt samhälle.

Nu är det kanske viktigare än någonsin att bygga ett starkt immunförsvar mot påverkanskampanjer och desinformation, och det gör vi genom att stärka fria redaktionella medier och lokalt förankrad journalistik. När publicistikens förutsättningar försämras är det därför inte bara Sveriges redaktioner som hotas, utan faktiskt hela vår demokrati.

Ett passivt förhållningssätt idag kan kosta oss en försvagad demokrati som tar lång tid att återuppbygga.

Källor: Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, Svenska FN-förbundet

Djupdykning

Det finns gott om forskning på området – inte minst från internationellt håll. Här har vi samlat rapporter och studier för den som vill veta mer.

Läs mer

Flera sidor av

Förändring sker snabbt – vi ser det varje dag, och det märks kanske extra tydligt i vår bransch. När mediekonsumtionen i allt större utsträckning sker på plattformar som saknar ansvariga utgivare och redaktionella processer, så lämnas också fritt spelrum för hot och hat, desinformation och påverkanskampanjer. Redaktionella medier är en grundpelare i arbetet med att bygga och behålla ett starkt immunförsvar mot detta – ett immunförsvar som kan komma att vara helt avgörande för vårt demokratiska samhälle.

I en komplex värld är det lätt att söka enkla svar, men verkligheten är sällan enkel. I dagstidningarnas uppdrag ingår att se och berätta om flera sidor av sanningen. Det som publiceras har genomgått en redaktionell process, med ansvariga utgivare som har juridiskt ansvar för innehållet. Att få möjlighet att sätta sig in i nya perspektiv och se flera sidor av verkligheten är en grund för att skapa sammanhållning, förståelse och tolerans i vårt samhälle. Om förutsättningarna och förtroendet för våra fria, redaktionella medier försämras, så är det inte bara Sveriges redaktioner som är hotade – utan hela vår demokrati.

Så var börjar man? Jo, demokratins vagga finns precis runt knuten. I Borås och i Rosengård, i Kalix och Stegesund. Under fikaraster och runt middagsbord. Här spelar journalistiken en avgörande roll. Den ger människor insyn och verktyg att delta i demokratiska diskussioner, den ger en mångsidig nyhetsbevakning och lyfter frågor och perspektiv som annars inte får ta plats.

Vi behöver politiska åtgärder som ser till att skydda och förbättra förutsättningarna för en fri oberoende journalistik. Ett passivt förhållningssätt idag kan innebära en försvagad demokrati som kommer ta tid att återuppbygga. En snabbrörlig omvärld kräver snabbrörligt beslutsfattande, och vi kan inte vänta.