Förändring sker snabbt – vi ser det varje dag, och det märks kanske extra tydligt i vår bransch. När mediekonsumtionen i allt större utsträckning sker på plattformar som saknar ansvariga utgivare och redaktionella processer, så lämnas också fritt spelrum för hot och hat, desinformation och påverkans­kampanjer. Redaktionella medier är en grundpelare i arbetet med att bygga och behålla ett starkt immunförsvar mot detta – ett immunförsvar som kan komma att vara helt avgörande för vårt demokratiska samhälle.

I en komplex värld är det lätt att söka enkla svar, men verkligheten är sällan enkel. I dagstidningarnas uppdrag ingår att se och berätta om flera sidor av sanningen. Det som publiceras har genomgått en redaktionell process, med ansvariga utgivare som har juridiskt ansvar för innehållet. Att få möjlighet att sätta sig in i nya perspektiv och se flera sidor av verkligheten är en grund för att skapa sammanhållning, förståelse och tolerans i vårt samhälle. Om förutsättningarna och förtroendet för våra fria, redaktionella medier försämras, så är det inte bara Sveriges redaktioner som är hotade – utan hela vår demokrati.

Så var börjar man? Jo, demokratins vagga finns precis runt knuten. I Borås och i Rosengård, i Kalix och Stegesund. Under fikaraster och runt middagsbord. Här spelar journalistiken en avgörande roll. Den ger människor insyn och verktyg att delta i demokratiska diskussioner, den ger en mångsidig nyhetsbevakning och lyfter frågor och perspektiv som annars inte får ta plats.

Vi behöver politiska åtgärder som ser till att skydda och förbättra förutsättningarna för en fri oberoende journalistik. Ett passivt förhållningssätt idag kan innebära en försvagad demokrati som kommer ta tid att återuppbygga. En snabbrörlig omvärld kräver snabbrörligt beslutsfattande, och vi kan inte vänta.